Detta inlägg tänker jag helt och hållet skriva i min bästa väns ära. Jag älskar dig! Jag kan inte säga det nog men jag tror att du vet att du är anledningen till att jag ens kan le i vissa stunder. Så otroligt många gånger du lyft upp mig och bärt mig när jag inte orkat gå själv. Om jag behöver dig är du där direkt! Du är underbar och tack för att du orkar lyssna på mitt tjat och mina tårar. Du vet varför jag skriver detta nu och jag ville egentligen bara säga tack. Tack för att du litar på mig tillräckligt mycket för att också prata och gråta ut hos mig.